Första och enda gången

Första gången.

Tänkande. Undrande. Vad?

Av alla första gången. Om vilken ska jag berätta.

Första gången jag fick dig i mina armar, min lilla flicka. När du tittade med dina stora bruna ögon in i mina. Och min första tanke var; ”Du har en gammal kvinnas själ mitt barn, hos dig kommer det alltid finnas ett hemligt rum.”

Hon förundrar mig än. Snart nio år senare.

Eller.

Första gången och enda gången jag gjorde min mamma fin efter hennes död.

I ett litet rum med vita väggar och en vävd bonad som enda väggprydnad tassade jag runt dig på mjuka fötter. Och jag visste med bestämdhet att du aldrig skulle pussa min panna mer, aldrig smeka min kind, aldrig mer ringa och säga att jag inte skulle glömma mössan. ”Det är nämligen kallt ute mitt hjärta.”. Det var då, för första gången som det blev verkligt. Att du inte längre fanns.

Och den dagen var första gången, enda gången, jag sminkade dina ögon och la läppstift på din mun. Första gången jag sotade dina ögonfransar och dina ögonbryn, men bara lite grann. Jag borstade ditt hår och lockade det fint. Med lite rouge på dina kinder såg det ut som om du sov…

…men bara nästan. Och för första gången skulle du inte vakna mer.

Jag tände ljusen i de höga ljusstakarna som stod på båda sidor om dig, det gjorde jag för första och enda gången. Och jag viskade i ditt öra; ”rör dig inte nu mamma, då kan ljusen ramla ner.” Sedan satt jag en stund vid din sida, och viskade alla de orden jag ville ha sagda. När jag stängde dörren bakom mig hade jag gjort allt det för första gången. Och sista.

Eller ska jag berätta om första gången jag tog en cigg.

När jag stod på en balkong, på en fest och var tretton eller fjorton år gammal. När den första ciggen var det äckligaste jag smakat. En röd Prince som rev som taggtråd i halsen och fick lungorna att starkt fundera på att emigrera. Och de andra sa att du vänjer dig, efter ett paket eller så. Så jag tog en till. Spydde på toaletten, men sa inget till någon. Rökte ett helt paket den kvällen och var lite stolt i smyg.

Och rädd.

För vad mamma och pappa skulle säga.

Eller om första mensen. Den kom helt oinbjuden första dagen på sportlovet i femte klass. Jag skulle åka och bada. Blev lite chockad och äcklad även om jag visste vad det var. ”Ta lite bomull, sa mamma, så ska jag köpa bindor idag.”

Och det gjorde jag.

Hela paketet.

Read Full Post »