Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kärlek’

Jag har lärt mig att njuta av de goda sakerna som händer. För de händer, nästan varje dag. Ibland är de små, nästan obetydliga för andra. Andra gånger är de större och får bäras hem.

Igår när jag låg kvar och slumrade i sängen, halvt vaken, halvt sovandes; då hör jag hur det blippar till i mobilen. Med sömnen kvar i kroppen sträcker jag mig efter Iphonen och läser sms:et som ramlat in.

”Jag stå i solen, väntar på ett tåg. Har jobbat en kväll och en natt. Påminns om hur lyckligt lottad jag är. Vänner har jag. Många. Du är en av de bästa. #kärlek”

Kudden var mjuk under mitt huvud, mina ögon slutna.

Ett leende lekte vid mina läppar. Jag är omtyckt, jag har vänner och jag känner mig trygg. Då och då under dagen läste jag mitt sms och en värme spred sig i kroppen.

Tack @Stora_Essingen ❤

Måndag. Trött. En dag fylld av lite oro, lite tvivel och trötthet. Dagen rinner fram och kvällen är här. Maten ska lagas, det dukas av, städas, plockas undan och jag är trött. Jag står och plockar vid diskbänken när jag hör en röst bakom mig;

”Jag älskar dig mamma. Du är den bästa mamman man kan ha. Du är fin.”

Tröttheten blir genast mycket lättare att bära. Och hjärtat.

Hjärtat ler.

Med kökssaxen öppnar jag försiktigt paketet som färdats en lång väg till mig. Jag plockar fram den ena godsaken efter den andra, den ena delikatessen efter den andra. Helene på Citronodlingen på Sicilien har skickat godsaker till mig.

En omtanke lika varm som Siciliens sol.

Och jag tänker att det fanns en tid då jag hade möjlighet att hjälpa andra, på ett helt annat sätt en vad jag har nu. Jag brukade tänka att allt kommer tillbaka. Under lång tid tittade jag åt fel håll. Trodde hjälpen skulle komma någon annanstans ifrån.

Nu vet jag bättre. Den kommer från där du minst anar det.

Den kommer med värme, kärlek och omtanke. I orden, en gest, ett sms eller ett helt underbart paket.

❤ till dig, Helene på Citronodlingen. När tiden kommer och möjlighet ges.

Då kommer vi.

Barnen och jag.

Annonser

Read Full Post »

Min lilla söta loppa. Idag fick jag en present av min dotter. Hon for iväg efter skolan och handlade till mig. En försenad födelsedagspresent och en lite tidig mors dags present stod det på kortet. Mina tårar sprutade och kärleken fick hjärtat att bli dubbelt så stort.

Jag älskar dig mamma! Puss, puss, puss, puss…..

Hon hade handlat en blus. Precis en sådan blus som jag tycker om. Hon visste precis. Och det var länge sedan jag blev så glad. Och precis som jag ser henne, ser hon mig.

Du gjorde mig så glad idag min kärlek.

Tack!

Read Full Post »

Rädsla. När mitt barn är så ledsen, så förtvivlad att hon inte längre finner orden. När hon ber mig ”Mamma, kom.” Och jag inte är hos henne. När hon till slut bara viskar ”Jag orkar inte mer”. Det är då som rädslan slår rot i mitt hjärta.

Och när jag äntligen får slå mina armar om henne. När hon lutar sitt huvud mot mitt bröst och jag känner hur hennes kropp får ro. Då andas jag lättare igen.

Jag ser glädjen i hennes ögon över att vara hos mig. Mitt hjärta slår i vanlig rytm och jag vet att hon är trygg igen.

Då slappnar jag av och tröttheten sköljer över mig.

Det finns en liten till där alldeles bredvid mig som smyger handen in i min . Jag ser in i hennes ögon när hon säger ”Jag var rädd mamma”.

Hand i hand går vi hem. Vi tre.

Hem till det som jag ger er varje dag.

Trygghet, lugn och kärlek.

Och jag ser dem. Jag ser dem när de sover, när de gläds och när de är ledsna.

Varje dag vaknar jag och ger dem mig. Och det gör mig lycklig.

Det gör dem starka.

Men ibland kommer dagar då jag bara är rädd. Då jag hoppas att mina ord, mina tankar och min kärlek ska hjälpa dem hålla ihop när jag inte är där.

För ni är viktigast i mitt liv. Varje dag.

// Mamma

Read Full Post »

Mamma!” En liten kärlek kastar sig i min famn och kramar mig hårt. ”Titta vad jag har”. Hon sträcker fram handen och visar upp en sten. Som gnistrar. ”Visst är den fin mamma?”

– Vill du ha en sån mamma?, hon tittar förväntansfullt på mig.

– När jag var liten samlade jag på stenar precis som du. Nu är det din tur, svarar jag.

– Å, vad skönt det är att vara hemma. Hon studsar in i rummet med ryggsäcken i handen.

Det var en virvelvind som kom in genom dörren igår. Glädjen över att vara hemma gick inte att ta miste på. Efter en stund kröp hon upp i min famn. ”Jag älskar dig mamma”. Tillsammans myste vi en stund innan det var dags att sova.

Efter att hon somnat smög jag in i hennes rum. Försiktigt lirkade jag loss täcket om hennes svettiga kropp och mjukt pussade jag henne på kinden .

Med mina läppar tätt intill hennes öra viskade jag tyst.

”Du är den finaste, jag älskar dig mitt hjärta”

Read Full Post »

Hon tar hopprepet med sig ut. Studs, studs, studs. Gruset under hennes skor krasar. I skuggan ligger små högar av grusblandad snö kvar. Plötsligt tittar hon upp och ser mig. Leendet får hennes ansikte att lysa ikapp med vårsolen.

Jag kryper ihop på stolen. Solen värmer och när jag blundar känns det som om sommaren redan är här. Halva balkongen är fortfarande full med skräp sedan flytten. Om en vecka ska det bort. Saknas grovsoprum krävs det bil och snälla hjälpsamma vänner. Tack snälla du, jag ser fram mot nästa lördag. Då tar jag hela balkongen i besittning.

Sedan en vecka tillbaka sover du tätt, tätt intill mig om natten. Idag, efter det att du blivit arg på mig för ingenting eller allting, kom du krypande in i min famn. ”Förlåt för att jag blev så arg mamma.” Och du tankar ännu mer av mig. Och vi tittar på din syster, tillsammans, när hon studsar runt gården på ben fulla med spring.

Ibland undra jag.

Hur hinner jag fylla på? Men det gör jag. Jag finns där för dig och din syster om och om igen. Och nu lyser solen på oss hjärtat. Vi kommer komma ut på andra sidan.

Jag lovar.

Read Full Post »

Bakom väggarna till mitt stenhus har jag låtit tårarna falla idag. För helt plötsligt blir sorgen så överväldigande.

När jag sitter uppkrupen i soffan minns jag att glassen är slut, ekonomin söndertrasad och hjärtat lite hjälpligt omplåstrat.

Och jag har glömt hur det var att vara älskad, att ha fina kläder, nyfrissat hår och att få känna sig så där lagom vardagsfin.

Så tårarna rinner. Och hjärtat värker.

Sen hotar plåstret att ramla av och jag är rädd att jag kanske inte hittar alla bitar igen. Och vem kan leva med ett trasigt hjärta?

Trots mina vänner och mina barn och min skrikande katt som lämnar håravtryck i hela lägenheten, känner jag mig ensammast i världen.

Och jag skickar alla mina tankar ut i evigheten. Tänk om jag kunde få börja om, om ekonomin fick bli hel och jag fick känna mig vardagsfin.

Kanske.

En märklig overklig tanke, men kanske kommer jag att älska igen. Men jag undrar jag.

Var ska jag hitta tilliten när hjärtat inte längre vill vara med?

Read Full Post »

Du kysser pulsens slag under min hud. När jag balanserar på gränsen till utsatthet vilar du hos mig. Och du låter dina ord smeka mina andetag.

När du älskar mig delar du min förtvivlan och kramar sönder mina illusioner. Varsamt. Du dricker min skål. Mina tårar samlar du i en silverkopp.

Och när jag vaknar om morgonen har du sköljt mitt ansikte fritt från de masker jag bär. Min kropp har du smekt ren från alla slitna fasader.

Mina nakna fötter rör försiktigt vid golvet och jag ser de små kärleksförklaringarna du lämnat till mig.

Varje gåva är jag. Och du ser mig. Varje dag.

Du är aldrig rädd, du ger mig allt.

Mitt hjärta andas dig.

Och jag älskar.

Read Full Post »

Older Posts »