Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Vänskap’ Category

Lust till dagen

Vaknade och hade ingen lust till dagen. Kände mig ensam. Saknar något som inte finns.

Någon.

Men saknar inget av det som fanns.

Höstförkylningen håller mig i ett stadigt grepp. Känner mig lite ynklig. Blundar då och känner ännu mammas varma läppar mot min panna. Förvånas över minnets makt.

Blundar och känner.

Pratat med en vän idag. Vi konstaterar att vi har ju varandra. Glömmer ringa ibland. Behöver inte vara ensam.

Har inte haft lust till dagen idag. Men det är okej.

Jag fångar lusten en annan dag.

Annonser

Read Full Post »

Jag har lärt mig att njuta av de goda sakerna som händer. För de händer, nästan varje dag. Ibland är de små, nästan obetydliga för andra. Andra gånger är de större och får bäras hem.

Igår när jag låg kvar och slumrade i sängen, halvt vaken, halvt sovandes; då hör jag hur det blippar till i mobilen. Med sömnen kvar i kroppen sträcker jag mig efter Iphonen och läser sms:et som ramlat in.

”Jag stå i solen, väntar på ett tåg. Har jobbat en kväll och en natt. Påminns om hur lyckligt lottad jag är. Vänner har jag. Många. Du är en av de bästa. #kärlek”

Kudden var mjuk under mitt huvud, mina ögon slutna.

Ett leende lekte vid mina läppar. Jag är omtyckt, jag har vänner och jag känner mig trygg. Då och då under dagen läste jag mitt sms och en värme spred sig i kroppen.

Tack @Stora_Essingen ❤

Måndag. Trött. En dag fylld av lite oro, lite tvivel och trötthet. Dagen rinner fram och kvällen är här. Maten ska lagas, det dukas av, städas, plockas undan och jag är trött. Jag står och plockar vid diskbänken när jag hör en röst bakom mig;

”Jag älskar dig mamma. Du är den bästa mamman man kan ha. Du är fin.”

Tröttheten blir genast mycket lättare att bära. Och hjärtat.

Hjärtat ler.

Med kökssaxen öppnar jag försiktigt paketet som färdats en lång väg till mig. Jag plockar fram den ena godsaken efter den andra, den ena delikatessen efter den andra. Helene på Citronodlingen på Sicilien har skickat godsaker till mig.

En omtanke lika varm som Siciliens sol.

Och jag tänker att det fanns en tid då jag hade möjlighet att hjälpa andra, på ett helt annat sätt en vad jag har nu. Jag brukade tänka att allt kommer tillbaka. Under lång tid tittade jag åt fel håll. Trodde hjälpen skulle komma någon annanstans ifrån.

Nu vet jag bättre. Den kommer från där du minst anar det.

Den kommer med värme, kärlek och omtanke. I orden, en gest, ett sms eller ett helt underbart paket.

❤ till dig, Helene på Citronodlingen. När tiden kommer och möjlighet ges.

Då kommer vi.

Barnen och jag.

Read Full Post »

Fina vännen ställde till kalas idag. Med underbar mat, trevliga samtal med sköna gäster och vacker dukning i ett smakfullt hem, är kvällar som dessa en lisa för själen.

Efter en stunds fixande och trixande på morgonen, förmiddagen, så åkte frk J och jag in till stan. Lite gatufoto skulle fångas med linsen och så maraton förstås. Frk J hade sett fram mot maraton hela veckan. ”Det är så kul mamma.”

Vi tog en promenad längs stadsgårdskajen och landade i Kungsträdgården som idag var fullt med restaurangtält och aktiviteter. Lite mat, en stunds vila och en träff med mormor och morfar gjorde frk J pigg igen.

I sakta mak vandrade vi tillbaka till Slussen. Med varsin kamera fångar vi det som lockar vårt öga. Och snart kommer de. Löparna. Först en och en, sedan liten klunga och stor klunga.  (Här finns bilder)

På tåget landade vi på varsitt säte. Och till ljudet av ett metodiskt dunkade pratade vi om dagen och om drömmar om framtiden. Jag höll kameran i knäet och tog bild efter bild på intet ont anande medpassagerare. ”Vad mycket skog mamma,” sa fkr J. ”Men det är fint.”

Och Solsidan bjöd på just det som namnet utlovar. (Kalasbilder hittar du här)

———-

Nu har vi landat hemma i soffan. Nöjda. Lite popcorn. Slutet på en film och en snabb sväng in till twännerna.

Read Full Post »

En aningens snopen blev jag allt. Jaha, liksom. Där stod vi och väntade. Men jag fick gå därifrån i ogjort ärende. Jag tycker nog att man ringer om man får förhinder. Men det var ju någon annans tid det handlade om. Eller hur?

Nåja, tingen är som tingen är. Oföränderliga. Och snopen kanske men inte alls förvånad.

——

Pratade med en vän idag. Hon är smart. Väldigt smart, eller skärpt kanske är ett ännu bättre ord. Hennes intellektuella skicklighet ligger på ett annat plan än mitt. Det gillar jag. Jag får stretcha mina tankar.

Och jag tror jag gör det bra.

För när jag gör det. Stretchar mina tankar. Då tror jag att jag finns där för henne på ett sätt som hon behöver.

Det är en skön känsla.

——

De är de små tingen som gör min vardag.

Read Full Post »

Jag tänker på dig @ame_tyst. Och ger dig all den energi jag har över. För du behöver den mer än jag idag. Just i denna stund och nästa och nästa.

Om jag ger dig en bit av mig så kanske du orkar lite mer. Om jag ger dig den värme och det lugn jag samlat på mig kanske din dag och din morgondag blir lite lättare.

Du är i mina tankar och i min sfär. För att du finns, för att du andas, för att du alltid är du. Inga konstigheter, inga krav eller höjder att leva upp till.

Så blunda en stund när det känns tungt. Känn att jag går där precis bredvid dig och ingen annan ser det jag ger dig.

Mitt stöd.

Read Full Post »