Helst inte offentligt, men jag vet ju inte…

När man är så trött att kroppen värker och huvudet surrar. Då ska man vänta med att hålla ihop tills man kommer hem. Att plötsligt känna att tårarna rinner av trötthet och inse att man står på Medborgarplatsens t-banestation. Det är ingen hit. Men nu föll det sig så. Det var inte mycket att göra [...]

Läs hela inlägget »

”Jag orkar inte mer, mamma”

Rädsla. När mitt barn är så ledsen, så förtvivlad att hon inte längre finner orden. När hon ber mig ”Mamma, kom.” Och jag inte är hos henne. När hon till slut bara viskar ”Jag orkar inte mer”. Det är då som rädslan slår rot i mitt hjärta. Och när jag äntligen får slå mina armar [...]

Läs hela inlägget »

Det händer aldrig mig…

Det finns drömmar jag inte vill drömma. Skräck jag inte vill känna och ångest jag inte vill nudda vid. Och om jag drabbas förstår jag inte hur livet skulle gå vidare. Men det gör det. Bara trasigare. Hon trevar med smutsiga fingertoppar, försöker navigera efter sprickorna i golvet. Hasar sakta och mödosamt framåt. Lite i [...]

Läs hela inlägget »