Kanske det bara är jag…

Det finns ord jag inte kan skriva. Tankar jag inte kan formulera. De får ligga där hos mig, för de gör allt för ont för att visas upp. Fast det finns en sak jag undrar över. Jag vet att jag reagerar. För att jag vill. Men inte överreagera, det vore att tappa fotfästet. Och det [...]

Läs hela inlägget »

Livet pulserar i mitt hjärta och det är inte din förtjänst

Du letar förtvivlat och söker i en evighet du vet inte enkelheten bor i mitt sköte livet pulserar i mitt hjärta klarheten vilar i min själ Lyssna hör min tanke fånga mina ord lägg dem tätt vid ditt öra Kom nudda mina fingrar Känn det är över nu

Läs hela inlägget »

Varför vill du aldrig vara ensam med dina barn?

Idag reagerade jag. Det är första gången jag sätter ner foten. På länge. Jag har låtit dig lämna barnen för sent. Har inte sagt något när du glömt ge dem middag. Heller inte gett dig mina ord när jag undrat varför du inte umgås med barnen ensam. Jag skickade ett sms. ”Lämna och hämta barnen [...]

Läs hela inlägget »

”Jag har något att berätta. Du kommer inte att tro det.”

Igår. På en stengata på Söders höjder med Peter Cincotti’s Cinderella Beautiful i öronen, mindes jag. Förra våren. Vi skrattade och framtiden kändes trygg och varm. Här ville vi bo och vi drömde. Sa att när barnen sover över hos kompisar åker vi hit, sitter på The Bishop’s Arms och pratar. Bara du och jag. [...]

Läs hela inlägget »

Två dagar om året, minst, vaknar jag förvirrad

Det är söndag. Och tiden har ställts fram. Dagen startar som varje år med en stunds förvirring. Men nu har jag fått det förklarat. En gång för alla. ”Du ställer fram utemöblerna om våren och ställer tillbaka dem på hösten.” Den förvirringen som finns kvar är när jag vaknar på morgon, kollar in klockan på [...]

Läs hela inlägget »

”För man skaffar sig väl barn för att få vara med dem?”

Ja. Precis så. På pricken så som Rebecka Edgren Aldén beskriver det i Aftonbladet idag kände jag mig under dessa vedervärdiga år med dagis. Inte för att det var fel på dagiset mina barn gick på. Och inte för att det var någon av personalen jag inte gillade. Heller inte för att mina barn inte [...]

Läs hela inlägget »

Anstalternas hackkycklingar

Igår såg jag på, som så många andra, Uppdrag Granskning. Och jag blev upprörd och bestört över de vuxnas svek, deras och ungdomarnas hat och mobbning av den utsatta tjejen. Nu har det gått ett dygn och jag har fått en chans, en möjlighet att fundera. Det är fler förlorare i detta än tjejen, eller [...]

Läs hela inlägget »

”Jag blev en sådan man jag alltid föraktat”

Han sitter lätt bakåtlutad med händerna knäppta i knäet. Orden kommer lätt, förutom ibland. Då tystnar han en stund och letar efter orden innan han fortsätter. Klädd i kriminalvårdens grå urtvättade träningsoverall berättar Claes sin historia. Det var för fem år sedan som tillvaron rämnade. På en bräcklig grund hade Claes skapat sig ett fungerande [...]

Läs hela inlägget »

Det händer aldrig mig…

Det finns drömmar jag inte vill drömma. Skräck jag inte vill känna och ångest jag inte vill nudda vid. Och om jag drabbas förstår jag inte hur livet skulle gå vidare. Men det gör det. Bara trasigare. Hon trevar med smutsiga fingertoppar, försöker navigera efter sprickorna i golvet. Hasar sakta och mödosamt framåt. Lite i [...]

Läs hela inlägget »

Du behöver min energi bättre än jag

Jag tänker på dig @ame_tyst. Och ger dig all den energi jag har över. För du behöver den mer än jag idag. Just i denna stund och nästa och nästa. Om jag ger dig en bit av mig så kanske du orkar lite mer. Om jag ger dig den värme och det lugn jag samlat [...]

Läs hela inlägget »